2011 – David Lindman
Som vanligt är det för lite rock. Jag är väl en rockkille? Åtminstone lite granna? Men det slutar alltid med att jag går ner mig i desperata låtar av drömmande män med för stora hjärtan och för stora akustiska gitarrer och ord som aldrig tar slut.
1. Andreas Mattsson – Parklands
2. The Horrible Crowes – Blood Loss
3. My Morning Jacket – Circuital
4. Deportees – Islands & Shores
5. Radical Face – Ghost Towns
6. Bob Hund – Det överexponerade gömstället
7. Simon Norrsveden – Hur fan känns det egentligen?
8. The Vaccines – Wetsuit
9. Cold War Kids – Louder Than Ever
10. Glasvegas – Lots Sometimes
11. Mattias Alkberg – Asterism & Obelisk
12. Wolf Gang – Suego Falts
13. Bon Iver – Holocene
14. Grouplove – Colours
15. King Creosote & Jon Hopkins – Bats In The Attic
16. We Are The Ocean – Trouble is Temporary, Time is Tonic
17. Magnus Ekelund & Stålet – Utan er
18. Foo Fighters – Rope
19. Buffalo Tom – She’s Not Your Thing
20. Iron & Wine – Walking Far From Home
21. The Low Anthem – Apothecary Love
22. Lykke Li – Sadness Is A Blessing
23. Fleet Foxes – Helplessness Blues
24. Jonathan Johansson – Ingenting stort
25. The Head And The Heart – Down in the valley
26. Joakim Berg – Det känns perfekt
27. Graveyard – Uncomfortably Numb
28. The Decemberists – Calamity Song
29. Anna Ternheim – The Longer The Waiting (The Sweeter The Kiss)
30. Kyla La Grange – Courage
Det kom inte så mk bra rock i år har jag kommit fram till David. Det var nämligen för lite av den sorten på min lista också. Det måste vara den enda rimliga förklaringen. För vi ÄR ju i alla fall LITE rockiga och tuffa, eller hur?! Snälla…!
@Jenny
Mm, men nä – det är ju bara att titta på vilka låtar som verkligen golvar en. Vi är blödiga mjukisar. Jag fick rentav göra om listan lite. Ut med populistiskt upptempotrams som We Are The Ocean och Grouplove och Jocke Berg för att få plats med Someone like you, The Lion’s Roar och Where’s Eddie. Tre blödiga grejer till.